idamartinakarlsson

Imorse stack jag till TeWés konditori för att prata sommarjobb med Micke och käka frukost. Och Micke säger att dom tänker alltid på mig när dom gör scheman och att det är jätte bra att jag alltid finns där. Och att han säger att det nog ska gå att ordna sommarjobb åt mig, men han vet inte när. Dom ska snart lägga nya scheman, så då ska han se när Terese och Kristin ska ha semester. Så nu i slutet av mars eller april skulle dom höra av sig till mig. Så snart får jag veta om jag får sommarjobba där. Det är bara att hoppas! : )
Och jag var där strax efter nio, och åt frukost. Te, två frallor och juice. Och sedan satt jag och läste till klockan elva ungefär. Då om Jannike, så vi käkade lunch. Eller snarare Jannike, jag var ju fortfarande mätt då, så jag tog mig en bakelse istället. Och ytterligare två koppar te. Riktigt gott var det i alla fall!
Och efter det traskade jag till skolan för att ha en lektion, idrott. Vi gjorde klart alla stationer, och jag skulle cykla på en träningscykel. Jag blev helt slut! Först skulle man cykla lugnt i tre minuter. Och sedan skulle amn vila, och cykla ytterligare tre minuter. Men den här gången fort och stressat. Genom att de andra ksulle stå och skrika på mig, och hålla på. Men ska jag vara ärlig så blir inte jag peppad av det. Tvärtom. Jag blir bara sur och har lust att gå där ifrån. Men det är ju jag det.
När lektionen var slut så kände jag att jag aboslut inte orkade gå hem, så jag skulle ta bussen istället. Och då när jag sitter och väntar på bussen händer en väldigt läskig sak, enligt mig. Jag bara sitter där, och plötsligt kom det två killar. En thai och en annan utlänning, ungdomar. Inget konstigt med det. Men då när jag sitter där så säger helt plötsligt en av killarna :
- Ida, vilken tid går bussen?
Jag får världens panik, vet inte vad jag ska säga, sitter bara och glor och får efter ett tags stirrande ur mig:
- Öööh, öööh, tjugosex minuter över...tror jag.
Jag blev skit rädd! Han vet liksom mitt namn och jag vet inte vem den här killen är, och inte den andra heller. Och jag hade ingen namn tröja eller några namnbyxor på mig, så frågan är, hur fan visste han mitt namn?!
Och sedan säger den läskiga att dom akn väl lika gärna gå ner på stan eftersom att bussen dröjer. Så dom går. Och sedan när jag sitter på bussen så hoppar dom på, fast vid en annan busshållsplats, lite längre fram. Håller ni inte med mig, att sådana här saker är väldigt läskiga?
Hur som helst, så är jag alltså hemma nu. Och det jag varit ett tag. Jag har lyssnat på musik, lämnat en tröja till mamma och nu sitter jag och skriver här.
Senare ikväll vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jannike åker till Vemdalen, mamma till Söderhamn och Karin är inte heller här. Så jag blir bara hemma, och kollar på Let's dance med en massa gotta. Ikväll är det ju finalen, och det får man ju inte missa! Hoppas Claudia och Tobias vinner!
Vi får se om jag kanske ringer Robert eller någon. men vi får väl se hur det blir med det! Det skulle ju faktiskt vara skönt att bara vara hemma. Och även passa på att göra klart min vägg, nu när jag har tid.
Nu ska jag hoppa in i duschen och ringa Jannike.

Dagens mående: Trött och glad.
Dagens kläder: Tights, linne, kofta, halsduk och mössa.
Dagens tvprogram: Har inte kollat på tv ännu, men film, OC.
Dagens låt: Joseph Artur - Honey and the Moon.
Dagens plats: Soffan på TeWés.
Dagens sociala människa: Jannike Flinthammar.
Dagens planer: Göra klart väggen och kolla på Let's dance.
Dagens dregel: ***** ***** ********!








Peace and Love