idamartinakarlsson

Nu har jag äntligen kommit hem, efter en lång och tråkig promenad. Ingen sol alls var det heller. Och jag börjat bli enromt trött på den där ''bromanbacken'', jag har gått upp och ner i den flera år nu. Jobbigt är det. Pain in my as!
Jag har ringt och pratat med mamma nu också. Och jag ska alldeles snart bege mig till hennes jobb, för vi ska ner på stan och ta en fika. En mro coh dotter fika som vi brukar kalla det! Och idag är det jag som bjuder! : )
Men jag vet fan inte om jag vågar gå ut ens en gång. Jag hörde polisbilens syrener bara för en liten stund sedan och bara några sekunder efter det hörde jag ett ljud som lät PANG. Men inte sådär jätte högt, men tänk om det är skottlossning här i närheten någinstanns? Tänk om det är det?! Nej, usch, nu får jag inte tänka så. Jag bara inbillar mig, jag bara överdriver, eller? Tänk om?
Nej, nu måste jag få mig själv på andra tankar. Mumms vad gott det ska bli med bakelse! Men för att jag ska kunna få den läre jag ju luftan på rumpfan och stick till mamma. Japp, så får det bli, vare sig jag blir skjuten eller inte.
Jag berättar mer om dagen och fiakn när jag kommer hem!








Peace and Love